SURPRISE! JAG FICK EN MOM SHOWER :)

SURPRISE!
Förra helgen blev jag minst sagt överraskad med en Mom shower. En tillställning likt en Baby Shower fast fullt fokus på mamman (mig) och allt hon (jag) inte fick äta/dricka när hon va preggs. En shower helt i min smak. Totalt grundlurad av Joanna som sa att vi skulle hem till henne och inviga nya balkongmöbler. Där stod de sen med ett charkbord man bara kan drömma om + 17 flaskor bubbel. Älskar er för det! Jag behövde precis allt. Bubbel, ostron, fest och vänner.

Ganni – Have A nice day HÄR (Adlink)

Favoritstund på kvällen va när vi satt i ring, höll hand, va tipzy och ni berättade roliga minnen med mig. Låt oss göra det snart igen! Blev överröst med kärlek och så gräts det. Tjejer! Jag vill fortsätta skapa minnen och aldrig sluta ha kul med er. Tack för att ni planerade denna dagen för mig. Ni är bäst!

24 TIMMAR IFRÅN MIN FAMILJ JAG INTE VILL UPPLEVA IGEN

I torsdags åkte jag in till akuten för en extrem huvudvärk. En pulserande, tryckande värk på helt ny nivå som sätter sig på vänster sida av huvudet varje natt senaste 10 dagarna. Jag är raka motsatsen till hypokondriker och drar mig helst och länge för att ringa läkare. ”Äh, jag har säkert sovit för lite, druckit för lite… Det går över

Alex övertalar mig. Läkaren i luren är oroad och ber mig därför komma in så snart jag kan. Automatisk skickas jag till Gynakuten då det där man börjar utredningen så tätt inpå en förlossning. Man tar prover, kollar mina värden och ser att såret snittet som det ska. Det gör det, inga tydliga kopplingar till alla risker som ligger i korrelation med förlossning eller kejsarsnitt än så länge. Men man upptäcker en urinvägsinfektion som jag själv inte hunnit känna av. Troligen bakterier som kom i och med katetern jag haft i under operation.

Vidare förklarar det inte min huvudvärk och jag blir skickad till Akuten på Neurologiska för att kolla huvudet. Ytterligare prover tas och läkarna konstaterar att man vill röntga mig. Kön till röntgen va lång och man tyckte att jag kunde åka hem för kvällen och komma tillbaka dagen där på. Då får jag en ny attack och den värre än någonsin. Blodtrycket är högt, jag får morfin och värktabletter som inte hjälper. Nu kommer paniken.

Ligger på en säng i korridoren och det känns som huvudet ska sprängas. Trycket bakom ögat, örat pulserar. Jag hör mig själv gny och yra samtidigt som man tar nya prover och genast bestämmer att man inte kan skicka hem mig. Vid midnatt blir jag inlagd på ett rum för övervakning på Neurologiska. Slangar i armen och en dödsångest som sköljer över mig. Att inte få träffa min familj och inte vara nära Ralph gör ont. Tanken att det kan vara något allvarligt dränker mig. Jag ska inte vara på den här avdelningen. En sjuksyster gör allt hon kan för att Alex å Ralph ska få komma, men pga Corona så får dem inte det…

Jag gråter så mycket att jag tillslut somnar av utmattning. Får mer smärtstillande men inget hjälper. Jag hinner mellan ett par sovintervaller googla allt som kan hända och allt det kan vara. Ovissheten skrämmer mig. Alex försöker trösta med vidoersamtal på honom och Ralph, men han bryter själv ihop. Och även om jag vet att Ralph har det bra hos honom, blir jag rädd av att höra Alex så förtvivlad.

Tankar om att jag inte ska få träffa min familj igen är oundvikliga även om jag vet att jag är under övervakning och på bästa möjliga plats om det skulle vara något allvarligt. Även om jag inte tror att jag ska dö, så är tankarna där. Tänk om det är något fel på hjärnan, tänk om det är en blodpropp och jag kommer få men för livet eller komma hem och inte vara en fullständig mamma åt Ralph.

Läkarna är otroligt fina och är alla inne flera gånger för att kolla till och trösta mig. Man är väldigt mån om att jag ska återförenas med min son och uppmuntrar till många videosamtal tills jag kommer hem. Ena samtalet fick t o m en läkare vara med på och en annan höll min han och torkade mina tårar när katastroftankarna var som värst. Jag blir prioriterad i kön till MR.

Efter magnetröntgen av hjärnan kan läkarna utesluta blodpropp, vilket just nu är det viktigaste. Man fortsätter oxå utesluta huvudvärk kopplat till förlossningen, typ Spinal huvudvärk från ryggbedövning som många av er skrev om. Det är heller inte migrän eller andra typer av ”vanliga” sjukdommar då mina symptom inte stämmer in på något. Om jag ska självdiagnotiserna mig så är det Hortons Huvudvärk men jag ber till gud att det INTE är så och att läkaren har rätt. Han säger att det är ovanligt bland kvinnor och jag har inte ännu haft känsla av att jag vill ”peta ut ögat med en gaffel”… vilket tydligen är en vanlig känsla i något som även kallas Suicide headache.

24h senare blir jag hemskickad. Farliga sjukdommar uteslutna men inget som fastställt huvudvärken, vilket förbryllar läkarna. Jag blir således svår att medicinera men får starka smärtstillande jag ska ta kontinuerligt i hopp om att värken släpper av sig själv. Om det inte avtar, vilket det inte har gjort ännu, så ska jag återkomma för vidare utredning. Viktigast nu va att jag kom hem till min familj och min nyfödde son. På parkering, precis en vecka efter att vi lämnat BB, står min lilla fina familj och väntar på mig. Det kramades hårt och tårarna rann. Livet alltså, så skört.

Vi packade bilen och drog till landet för att bara mysa några dagar. Håller tummarna för att jag snart är bättre. Tack för alla fina meddelanden och krya-på-hälsningar.

21.03.02 – DANDERYD

Den 2e Mars Kl 14.08 kom 3,6 kg kärlek fördelat på 52 ståtliga centimetrar ut och vände upp och ner på allt vi vet. Världen, detta är Ralph. Obeskrivligt.

Vi är mitt i den omtalade Bebisbubblan och jag gör så lite som möjligt för att inte behöva sticka ut huvudet i verkligheten. Detta är det sjukaste och häftigaste och finaste vi gjort. Jag är liksom mamma till den här juvelen…

Vi har kommit hem från BB. Alla mår bra och vi kunde nog inte varit lyckligare. Det finns liksom inga ord att förklara. Tårarna kommer bara jag tittar på honom. Han är så liten å söt! Gick första prommisen med barnvagnen längs ett soligt Råsunda och liksom -Kolla här allihopa detta är min son! Vi har gjort honom, fattar ni?

NU HAR JAG SIGNAT NYTT ÅR MED FITBIT!

I betalt samarbete med Fitbit

Ett år med Fitbit, ett nytt år signat. Ambassadör för Sverige. Jag som varken är träningsprofil eller speciellt avancerad inom den kategorin. Men behöver jag vara det? Eller kan det få vara tillräckligt att jag på olika sätt älskar aktivitet utan några speciella världsmästartider att slå, tävlingar och distanser att klara? Där målet bara är att må bra, ha balans och orka långsiktigt?

Träning och aktivitet måste vara kul för mig. Mer kul mer än ett måste även om jag absolut tror på att det är just ett nödvändigt måste för att må bra. För mig måste allt ovan ge energi, inte föda ångest. I have been down that road. Hetsen tar över, lätt omvandlat till en känsla av misslyckande. “Ett pass om dagen är inte lika bra som två pass om dagen …”

Det ska för mig vara kravlöst men göras för att det leder till att jag mår bättre långsiktigt. Det betyder inte att jag inte ska kunna tycka ett pass är jobbigt eller att det vid tillfällen ska brinna i benen, det betyder helt enkelt att det inte är ett misslyckande om det inte blir så. Jag älskar ett grisigt cirkelpass där svetten svider i ögonen. (Även om det var ett tag sen nu) Men jag älskar oxå mina promenader och/eller att kunna byta ut ett tilltänkt pass mot nån timma i Kajak nere vid vattnet. (Heja våren!) 

HÄR HITTAR NI EN KOD PÅ 15% PÅ ERT NÄSTA KÖP HOS FITBIT Använd koden LOUISE15 i kassan.

Jag är stolt över att Fitbit vill jobba så omfattande med mig. Ser otroligt mycket fram emot detta året då jag just nu av förklarliga själ är högst limiterad i min aktivitet men inom kort kommer vara allra högst angelägen att hitta tillbaka till ork och motivation i både min nya roll som mamma men oxå för att känna mig stark, pigg och glad igen. 

Här kan ni oxå läsa lite mer om modellerna jag testat och vilka jag gillar bäst. xoxo

MITT HEM ÄR MIN TRYGGHET

I samarbete med Åhlens

Jag har velat ha en sån här bricka hur länge som helst, men iden av att äta frukost i sängen var helt klart bättre i tanken än i praktiken med den här magen. Jag fortsätter kämpa vidare med att hitta små extra saker att sätta guldkant på i vardagen.

Att ro om mitt hem har blivit en väldigt viktig del. Speciellt sista året när vi varit så mycket hemma. Jag vill känna att vare hörn har en tanke och att varje del av min servis eller mina filtar omfamnar mig med lycka. Svårt att förklara hur en fin filt kan ge mig lycka men det är något med att bygga upp en hem man känner sig trygg i. Ett hem man älskar att vara i. Ett hem jag kommer älska att se se sin familj växa i.

Bricka i trä (LÄNK!) Tallrik i dusty Pink (LÄNK!) Skål i Dusty pink (LÄNK!) Blå pläd (LÄNK!) Linneservetter (LÄNK!) Gravidtights, världens skönaste (LÄNK!) Stickad Tröja (LÄNK!)

ETT HEM MAN KÄNNER SIG TRYGG I, ETT HEM MAN ÄLSKAT ATT VARA I.

Det uppstår nån slags belåtenhet och inre gos med själen när jag omringas av fina saker jag valt med tid och känsla. Det behöver inte följa några trender men det ska finnas harmoni och en tanke. Det behöver inte matcha eller vara i samma serie, men det ska kännas varmt, ompysslat och personligt.

Hemmet har kommit att bli så mycket viktigare i mitt liv än innan. Det är inte längre bara en plats att landa mellan resor och upplevelser. Det är och ska bli en plats för oss och vår kommande familj att växa i.

I mitt samarbete med Åhlens har jag även precis skrivit en post om ”Ett nytt rum som ska fyllas” – klicka in där för lite Baby-inspo.

”PASSA PÅ ATT NJUT NU”

Kanske den vanligaste kommentaren jag fått senaste veckorna. Livet slutar väl inte när man får barn? Eller menar man att jag kommer tänka tillbaka på den där tiden och bah: ”Ååhhhh, vilken tur att vi sov länge den där morgonen… åt den där frukosten… tog det där badet”?

Det verkar finnas två läger. Dem som verkar känna att livet tar slut och dem som tycker att livet äntligen får en mening. Jag tillhör nog subkategori: Livet fortsätter. Inte som vanlig men på ett nytt spännande, omvälvande, fantastiskt, stundom utmanande sätt. Jag är varken dum eller naiv. Fullt medveten om att vi kommer få prioritera om, hitta nya rutiner, bli galna av utesluten sömn, oro och allt annat sjukt det innebär att sätta ett barn till jorden. (Inte få bajsa ifred verkar oxå vara en grej) Men det måste oxå ligga i mitt egna ansvar och intresse att hitta lösningar och skapa förutsättningar att kunna njuta av saker även om det inte är precis som innan.

Missförstå mig rätt nu. Jag är otroligt ödmjuk inför vad som komma skall. Och förstår oxå att alla har olika förutsättningar. Kanske t e x inte en sambo som tar delat ansvar, eller familj och vänner runt om som har möjlighet att ställa upp som barnvakt nån gång ibland så man kan lyssa till det med en liten hotellnatt. Men, nu var det min väg kommentarerna kom och jag svara utifrån hur jag känner och ser på det. Jag kommer t e x ställa in en gästsäng i Ralphs rum. En bra förutsättning för att barnvakten ska kunna sova över. Men jag ser samtidigt inte varför Ralphen inte skulle kunna hänga med på en hotellnatt om vi nu bara ska ta hotellnatt som ett exempel.

Förhoppningsvis har jag heller inte ätit min sista frukost i sängen men nästa gång kanske Alex får ta skrikigt barn ut på promenad just den morgonen. Eller så är frukost på sängen inte ens intressant längre, vad vet jag. Vi kanske har helt andra morgonrutiner som slutar med att hela familjen dricker ersättning framför Babblarna. Inte helt säker på att jag kommer känna mig tacksam över livets tidigare frukostar eller heller säga ”Åhh gud, vad gjorde vi ens innan detta?”.

Vissa har en approach att man lever livet efter ungen, andra låter ungen hänga med på livet. Kommer det blir en kompromiss? Absolut. Kommer det bli omständigare? Ja. Kommer jag känna att livet innan barn va meningslöst? Nej. Kommer jag vara ironisk och driva med allt för att finna lite glädje i dem allra sämsta sinnestillstånden? Ja. Kommer jag tycka att bli mamma inte va några konstigheter? Nej. Kommer jag beklaga mig över utebliven sömn och kräk i håret? Ja. Kommer jag i något av dessa tillfällen nånsin känna mig tacksam för att jag verkligen njöt av att jag sov bra varje natt innan? Nej.

Ps. Tightsen hittar ni HÄR (Adlink!) Ingen ångrar ett på riktigt sköna gravid-tihgts.

NYA ÅRET – ETT ANTIKLIMAX?

Blev det inte ett antiklimax det där med årsskiftet? Som att tron på ett nytt datum i kalendern skulle göra skillnad va lite för stor? Jag har av flera anledningar inte fått ”rivstarta” något nytt år och definitivt inte vibe:at ”New Year, New me”.

Helt ärlig har känslan som legat över oss årets första dagar inte utstrålat ljus av hopp. Vilket vi kanske hade kunnat hoppats på nu när jul och nyårshelgerna har passerat och ett vaccin är i rullning. Jag måste stänga av notiserna efter att slaviskt ha följt uppdateringar kring den här pandemin under snart ett år. Ofantligt vidrigt less. Mainstream media click baits, skräcktitlar och världen ur bara en synvinkel. (Yeah, Im not alone) Vet det. Och vet ni en annan sak? Det är inte heller likt mig att vara så här låg, nere, energilös, mörk, pessimistisk och gnällig. Tung.

Mitt miljöombyte har mer eller mindre känts som livsviktig för min mentala hälsa. Låt oss inte glömma den i allt snack om virus. Vår mentala hälsa alltså. Jag ska snart bli mamma, ansvara för en annan människa som förlitar sig på mig 100 procent 24/7. Jag (och alla andra) måste hitta sina vägar att ta sig igenom detta på ett så bra sätt som möjligt. Det blir någon slags överlevnadsstrategi samtidigt som vi trippar runt restriktioner och pekpinnar utan att riskera någon annans liv.

Vettetusan om nån klara att göra ALLT i 11 månader. Några har inte varit på jobbet på snart ett år. Nån tog den där bussen till Gallerian för att fixa ett ärende och en annan smyger in på gymmet för att få endorfiner. Alla har inte maten levererad till dörren och nån gjorde den där resan till sina föräldrar över jul. Några träffar vänner, andra inte. Det jag vill poängtera är att det lätt att peka på vad vi gör, men kanske inte se allt som alla INTE gör och uppoffrar. Med det sagt så menar jag inte att vi ska byta saliv på Spybar. Alla gör inte det, dem flesta försöker nog leva sig liv i balans med att inte förlora sig själva eller riskera någon annan i livsfara.

LÄPPSTIFT, GLOW & HUR JAG STYLAR MINA BRYN

LÄPPSTIFTET SOM ALDRIG FÅR TA SLUT
Det finns egentligen två stycken som jag haft med mig i många många år. (Och som jag alltid får frågor kring). Redelisciuos från Make Up Store LÄNK samt Blazing Coral från No.7. (Hittar ej online) Korallrödafärger som jag sen toppar med vilket ljust gloss som helst. Mina favoriter är dem riktigt kletiga från Victoria Secret.

LYXIGT GLOW PÅ KINDBENEN
Den här är den absolut bästa jag vet. So Hollywood från Anastasia. LÄNK Puderform som jag bara lätt sveper på över kindmed, nästipp och övre linjen på läppen. Har även en pallet från samma märke som jag använder bland annat när jag är lite mer tanned. Se här: LÄNK

GLOW FÖR HELA KROPPEN
När vi ändå är inte på glow och att få in det där lyxiga skimret på t e x ben och nyckelben. Se hit! Oxå detta en produkt som hängt med i många år. Just fyllt på med en stor flaska från NUXE. LÄNK

GLANSIGT FRISKT HÅR
Älskar allt från Ola Plex. Dyrt men drygt och väl värt sina tvättar. Detta är en olja som jag drar ut längst nere i topparna LÄNK (Adlink) även denna från Kevin Murphy LÄNK (Adlink) är kanon. Har bägge hemma.

Ska vi prata tvätt så har vi Schampoo LÄNK (Adlink) och Balsam LÄNK (Adlink) i samma serie. Du kommer märka av STOR skillnad på håret. Frisörtvätts-najs! Även så mina älsklingar från Kevin Murphy och denna Anti Gravity för volym. Länk (Adlink)

FYLLIGA STYLADE BRYN
Fått många frågor kring mina bryn sista tiden så jag antar att jag hittat rätt i djungeln av produkter. Helst hade jag gått till Linda Vista för Brow Lift varje månad men ibland får man helt enkelt piffa på med det som finns hemma. Färg från Ka-Brow LÄNK (Adlink) som jag borstar in i brynen, sen denna gel LÄNK (Adlink) som jag borstar upp stråna med för att få den där lite ”buskiga” looken. Love it! Färgar gör jag hemma med en vanlig ögonbrynsfärg från Depend. LÄNK (Adlink) Woop woop, Budgettips!

Ps. Håll koll på Brow Queen (BrowFelicia) om ni vill ha både tid på hennes salong och/eller ha hennes tips. Hon är helt amazing och fixar nog brynen på varenda profil i hela Stockholm.

SETTING SPRAY & FACE MIST
Sista steget. Har två favoriter. Denna: LÄNK (Adlink) och denna: LÄNK (Adlink). Finns ingen ljuvligare än att spraya på detta efter man lagt sitt smink. Ger både extra lyster samt bättre förutsättningar för att din make ska hålla sig fräscht och sitta på plats hela dagen. Tips. Ha alltid en liten flaska i väskan.

NIGHT ROUTINE – RECOVER OIL
Tvätta av allt smink ordentlig. Massera in några droppar av detta LÄNK (Adlink) och tacka mig sen. Eller tacka Joanna eftersom det va hon som fick mig at börja använda det. Ett par droppar av denna oljan, inga krämer eller annat. Vaknar upp återfuktad och len som en babystjärt i ansiktet. OBS. Åhlens kör nått medlemspris på den just nu. Just saying! Det va allt för idag, tack!

NYÅR 20/21

Känns vemodigt att fortsätta prata om 2020 nu när vi ÄNTLIGEN gått över till det nya, kanske mest efterlängtade året någonsin. Men jag vill ändå nämna hur bra vi avslutade det gamla och hur glad jag känner mig i dag. Lättad. Vaknar upp med en otrolig känsla i kroppen.

Utan Nyårshets och orimliga förväntningar. Bara en liten skara riktigt fina människor, ett härjat gässtgivarbord från Dalarna, finporslinet, fantastisk mat och en brinnande servett. Till och med en kanon-riesling för preggos som dessutom råkande dansade tango tillsammans med min paradrätt, Ceviche. Första middagen i Joanna och Ls nya lägenhet. Inte vilken middag som helst. Inte alls som planerat men ändå exakt allt jag ville ha.

Lång utdragen middag, fina samtal, höga skratt, klirr och spill i glasen. Jag kan inte knäppa min paljettkjol med där inne bakar jag fan 20-talets bästa bulle. Efter 12-slaget gapar Alex Gott nytt år in i navel. Älskling. Vi har absolut inte fattat vad vi har framför oss, men jäklar va häftigt det kommer bli. 2021 alltså. Året då vi sätter liv till världen, flyttar in i vår nya lägenhet, vaccinerar hela jävla planeten och sen kramar skiten ur alla vi känner.

Tack igen Joanna å L för en så fint uppstyrd kväll. Vi älskar er!

ÅRSKRÖNIKAN 2020

Det finns så himla mycket negativt vi kan prata om i årskrönikan 2020. Men det känns inte som att vi behöver lyfta det mer va? Jag kör årets high lights. Det har trots allt varit en hel del bra med – låt oss avsluta året med att fokusera på det.

2020

JANUARI – Vi startar årets första dagar i Åre. Jag, Joanna och 30 förväntansfulla tjejer som ska checka in på vad vi har valt att kalla Winter Mountain Retreat med Friendcation. Jag överkommer en rädsla och får till mina livs bästa skidåk. Bara en sån sak! Vi snöskovandrar i skogen, kör skoter med ÅreGuiderna, grillar våfflor i övergiven stuga, spelar Curling, yogar, dansar på After Ski och hänger i Bex helt vansinnigt mysiga Mountain Lodge. Kunde inte önska en bättre start.

wp-1581014409887.jpg

FEBRUARI – Genidrag att ta ledigt hela månaden för att åka med mina 9 nära vänner till Sri Lanka på en av våra bästa resor. (Då lyckligt ovetande om att detta skulle bli den ”sista på ett tag”) Vi avslutade med en romantisk get-away bara jag och Alex till Maldiverna och Singapore. När jag kommer hem till Sverige igen firar vi min 34e födelsedag. En heldag med vänner, bubbel, mat och allt jag kunde önska mig.

MARS – Åker på Vinterexpedition till Övertorneå. Nyper mig i armen för att detta är mitt JOBB!? Bryter is med Polar Explorer och badar i överlevnadsdräkter över polcirkeln. Åker släde efter ren, sparkar kick bike över sjö i -20 och blå himmel. Hänger på Huuva Hide Away, grillar pinnsemmelbröd och äter stjärnmiddag. Åker hundspann, bastar, matar renar och snöskovandrar på Norrskenssafari till samiska sägner. Kan inte nog beskriva hur mycket den här typen av resor ger mig. Tack livet för alla äventyr!

Melker_rödlöga_kajak-Pampas_louise_Johannesson

APRIL, MAJ – *Shit hits the fan* Här får vi tänka om vad gäller resplaner, jobbuppdrag och agenda. Vi hoppar upp på hästen och jobbar om allt inom loppet av en vecka. Känner oss odödliga. Nya planer är gjorda, nya datum är satta och redan direkt drar vi igång med utomhusaktiviteter på hemmaplan. Solen, ljuset, hoppet och värmen kommer. Vi sitter mycket i våra kajaker nere på Pappas Marina men här kommer även beskedet om att jag förlorar jobbet på byrån jag jobbat åt i 6år. Jag sa att vi skulle fokusera på det positiva i denna krönikan och det menade jag. Att en dörr stängs gjorde att en annan öppnas. Jag går då in 100% i mitt egna bolag som jag nog aldrig annars ”vågat” göra. Louise AB går från side-husstle till levebröd. Alltså jag ska jobba med min hobby, på heltid.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är wp-1595441956799.jpg

JUNI, JULIMidsommarevent, ribbturer och sommarens första dagar på Sandhamn. Trycket lättar upp och det finns hopp om en sommar med vänner och familj. Jag åker ner till Västkusten i närmare 6 veckor. Sommarlov deluxe! Vilar upp mig mig på ön, fiskar krabbor med systerdottern, kollar på väldigt mycket serier, badar, bakar och jobbar remote. Åker längre ner på kusten och vindsurfar i Aksim, badar i Falkenberg och äter den berömda pizzan från Lilla Napoli. Sommardagar med bästisar och kärlek i Göteborgs skärgård. Oändligt mycket havskräftor. Inte minst är det nu vi får vi veta att vi ska bli föräldrar. Höll på att glömma den lilla detaljen… wow!

åreskutan_sommar_louise

AUGUSTI – Insåg först nu hur mycket vi hann med. Mountain Retreat Åre – Summer Edition. Jag och 20 tjejer på toppvandringar, yoga, SUP, kajak, Zipline och bastuhäng. Sommar i fjällen är underbart, för att inte nämna den friska luften. Vi forsätter tema Outdoor när jag med nästa grupp drar till Dalafloda på Forspaddling och skogsbad. Hinner med några dagar på Gotland med Ellen och Anki och avslutar månaden hemma på Mallorca med min bästa vän. Märkligt, folktomt men helt helt fantastiskt. Mallorca är en viktig plats för mig och familjen och Augusti blev verkligen en känsla av ”Nu vänder det”. Jag känner mig enormt taggad på hösten och alla uppdrag som ligger fram över.

SEPTEMBER – Joanna är tillbaka från sin Offline. Att vi direkt fick till den här resan till Toscana kändes overkligt. Så tacksam! Vi är 6 tjejer som över 4 dagar dricker vin och äter mat på Terreno i Greve Chianti. Vår favoritplats! (Det blev inte jättemycket vin för min del men enligt lokala doktorn så får man dricka ett glas vin per dag…) Spred ut det med en sipp till lunch, en sipp till middag. Kom hem och startade hösten tidigt. (Som jag alltid gör.) Tog på mig Teddyjackan, mössan och åkte ut med bästa vännerna på ”hösthelg” till Sandhamn. Sommaren hänger oavsett vad jag har på mig kvar i luften och vi grillar och spelar Backgammon på terrassen.

OKTOBER – Överlevnads Camp med Wild Sweden. Friendcation i vårt väldigt stolta samarbete med Visit Dalarna. Jag å Alex firar 10 år tillsammans på Ellery Beach och levlar upp det här förhållandet med att köpa och sälja lägenhet. Yes, i den ordningen. Häftigt (och enormt nerv wrecking). Men hey, jag sparade ihop till min del av handpenningen på 3 år. Det är boost. När jag tog examen 2016 var jag barskrapad och långt utanför den beryktade ”bostadsresan”. Sen har jag jobbat_arslet_av_mig.

NOVEMBER – Jag mår strålande bra i min graviditet, kan träna, går ner avsevärt mycket i jobbelastning och bejakar min tid som ”ledig”. Vi har vår könsfest och får veta att vi ska få en son. (Har vi ens fattat att vi ska bli föräldrar ännu?) Kör en sjukt rolig aktivitetsvecka med Fitbit, bakar och lagar mycket mat. Hemmakvällar är ett faktum och jag och Alex har nog ALDRIG varit så mycket med varann som nu. Fantastiskt för det mesta, men ni som vet hur mycket jag uppskattat egentid när han har veckopendlat till Norge mer eller mindre hela vårt förhållande vet oxå om min oro för oss när Norge stängde gränsen i våras… haha. Älsklingen, Går ju hur bra som helst detta!

vemdalen_vargen_hyra_stuga_louise_johannesson

DECEMBER – Vintern har hittills varit ovanligt mörk och det har tagit hårt på mig att vara ensam och isolerad så mycket som jag varit, MEN jag har oxå fått tid att göra saker jag inte annars tagit mig an. Har tex gått vidare i min ansökan om att få jobba som Volontär för Trygga Barnen, jag har fått hem en ny dator och satt igång min utbildning samt signat två stora samarbeten för nästa år. Vi har gått in i vecka 30 med bebis (milstolpe) och vi kom iväg på en drömmig Fjällhelg i Vemdalen. En baby Moon. Nu står vi för en jul som inte blir som den skulle men den kommer bli lugn och mysig med familjen vi har här i Stockholm. (Moffa och familjen på västkusten har vi på videolänk) Nyår firar vi i en liten konstellation om 6 med Richard Julins alkoholfria bubbel och en pangmeny.

Så här summerat så ser det ju ut som att 2020 varit ett pang-år. Och jag går hellre ur detta året med den känslan än att rubba in allt som varit jobbigt. Nu går vi in i 2021 med ödmjukhet och positivitet. Ser fram emot att köra igång Friendcation när läget är under kontroll. Ser med skräckblandad förtjusning fram emot att få ett BARN och sen flytta in och påbörja renoveringen av vår drömlägga. Det blir ett spännande år på alla sätt.

Vad är era High-lights i år? Stapla upp er krönika men försök att bara få med det som varit bra. Bra som i att livet kanske har bromsat lite. Vi har fått tid till sånt vi annars aldrig hinner. Tid att reflektera över vad vi vill. Vad vi behöver och vart vi ska.
Kram!