Den som letar han finner. Morgonen efter bröllopet bestÀmde vi oss för att fortsÀtta vÄr roadtrip söder ut mot kusten igen. Spontant och hÀrligt!
Jag letade upp ett lunchstÀlle utanför den lilla byn Livorno och efter vÄr lunch gick vi en bit lÀngs vÀgkanten och hittade detta. Vi kan kallad det ett hidden gem eftersom jag och Alex med all sÀkerhet var dem enda turisterna dÀr. Vilket drömstÀlle! GÄr igÄng pÄ alla cylindrar nÀr jag hittar sÄnt hÀr.
Gassande vĂ€rme och ljudet av finskor som rasslar i gruset pĂ„ vĂ€g upp till Casale de’ Pasquinelli. Nathalie och Robert ska gifta sig pĂ„ den vackraste platsen jag sett.
NÀr jag skriver gassande vÀrme sÄ menar jag 40grader. Vindstilla och flera lager av tyg. SÀkert en del syntet. Killarna har med sig ombyten av skjorta och jag var glad över att min klÀnning var kort och bar i ryggen. Notera: Mickan har installerat en batteridriven flÀkt bak i byxlinningen pÄ Daniels rygg. Smart!
I skuggan av en liten bersÄ sitter ett band och spelar finstÀmd fiol. Vi sÀtter oss nere pÄ de uppstÀllda stolarna pÄ den sluttande grÀsmattan som vÀter ut mot ett helt overkligt vackert Lucca. Vi Àr mitt under solen och lÀngst upp pÄ dem Toscanska kullarna.
TÀrnor och bestmanföljet tÄgar förbi oss och snart dÀr efter Àven bruden. Nathalie kommer ner frÄn tappan bakom oss. (Annat Àn entrén kvÀllen innan dÄ hon fastnar i ett brunnslock med klacken. ;)) En svag vind fladdrar till i hennes slöja och ljusa hÄr nÀr hon tar sista steget ner pÄ grÀset.
Dem sÀger ja till varann och jag sÀger ja till snittar och bubbel i skuggan som kommer efter. SvettpÀrlor rinner lÀngs min rygg och jag mÄste pudra nÀsan för att inte mina stora runda solglasögon ska glida ner. Nu var det mingel och fotografering! Fick inte buketten men hittade en annan favorit- Prosecco och fÀrsk juice pÄ gröna Àpplen och is.
Strax innan 8 slĂ„r vi oss ner till middag. Dukningen och hela scenen nĂ€r vi kommer runt bakom huset Ă€r filmsk. NĂ€stan osann. Ni som sĂ„g min story vet. Den hĂ€r dagen fortsĂ€tter och blir bara bĂ€ttre och finare för varje minut. Blommorna, mĂ€nniskorna, himlen, ljussĂ€ttningen, maten, brudparet – allt Ă€r vackert! Natta Ă€r extra speciellt enastĂ„ende vacker just ikvĂ€ll. â€
Jag delar bord med toastisarna och kvÀllens första tal blir pÄ:at. Det Àr Nathalies mamma⊠tar bara sekunder innan jag mÄste famla med handen runt min tallrik för att hitta min tygservett. GrÄtfesten Àr igÄng. Jag grÀt mig igenom hela middagen. Precis hela middagen. SÄ mycket kÀrlek och sÄ otroligt fina tal. Det var nÀstan tur att Mickan gjorde mig till konfettiansvarig inför Roberts tal, dÄ fick jag tagga till. Fokusera pÄ mitt uppdrag.
HÀr slutade jag fotografera, hÀr kom dansen och fyrverkerierna. HÀr kommer silent disco, barhÀng, oÀndligt med drinkar och barfotadans Ànda fram till 4. .. dÄ jag och tre andra utslagna kalasmÀstare i sÀllskapet somnar pÄ en trappa under bar himmel i vÀntan pÄ vÄr taxi tillbaka till hotellet lÀngre ner i dalen.
Livets fest! Med tanke pÄ hur lÄngt detta inlÀgget blev sÄ kan man ju tro att jag inte alls saknar ord för att beskriva hur vackert och generöst detta var. Men det gör jag. Jag vill avsluta detta med ett Tack. Tack för att vi fick dela denna dagen och kvÀllen med er. Ni Àr perfekta för varann.
Lets dance in style, lets dance for a while
Dricker Bellinis pÄ torget och strosar i hamnen. Bellinin Àr himelsk men kostar skjortan. Till tröst fÄr man sagolik omgivning, en halv middag av snacks, samt nöjet att titta folk och gissa deras yrken och om dem Àr rika pÄ riktigt. Portofino Àr utnÀmnt till en av vÀrldens vackraste platser och just ikvÀll lÄg lille lyx yarre Wedge Too vÀrd 70 miljoner DOLLAR pÄ kajjen. 65m lÄng. För lÄng för att fastna pÄ bild.
För mĂ„nga sĂ€kert bara en transportstrĂ€cka, men för den som söker, en liten magisk medelhavspĂ€rla. Capo Nord – mitt emellan St Margherita och Portofino.
Detta Ă€r precis sĂ„nt som jag Ă€lskar att kunna dela. Tips som kommit min vĂ€g, som jag utforskat och med glĂ€dje kan rekommendera vidare. Platser dĂ€r man för stunden inte vill vara nĂ„gon annanstans. Platser dĂ€r ett leende av belĂ„tenhet smetar ut sig över hela ansiktet. DĂ€r vinet smakar extra gott och allt Ă€r prefekt. Osv Jag kan fortsĂ€tta…
Capo Nord, Portofino
Jag gick upp tidigt vÄr första morgon vid kusten. Tog pÄ mig helt fel skor och gick 20 minuter i solens riktning. Klockan Àr inte mer Àn 10 men det Àr redan 30 grader varmt och jag kÀnner hur mina tofflor nöter mot ovansidan av foten. Men jag ska fram, och jag ska fram först sÄ jag kan slÀnga handduken och paxa 2 av dem 10 solsÀngar som finns.
Jag kom fram först, stÀllet hade inte Ànnu öppnat, men alla solsÀngar var redan bokade. Besviket ohno:ar jag och sÀger att jag hört sÄ mycket gott och att vi sÄ gÀrna hade velat spendera vÄr enda dag hÀr, just precis hÀr.
Jag stannade en stund och pratade med den hĂ€rliga tanten som jag tror driver stĂ€llet. Hon kallar mig vid namn och hon sĂ€ger; ”IÂŽll get you an table Louise, come by after 1.” Och sĂ„ gjorde vi. Hon hade sparat en liten tvĂ„a till oss lĂ€ngst ut pĂ„ kanten men fortfarande under skuggan sĂ„ att vi skulle ha det riktigt bra, sa hon.
Vi drack Prosecco pÄ is och Ät av havetslÀckerheter. (Haha Àr inte det ett vÀldigt vÀstkustsk ord?) Jag gillar det. LÀckerheter. Detta Àr tredje Moulen jag Àter under semestern, alla med olika smaker men alla 3 Àr av de bÀsta jag Àtit. Denna med vitvin, vitlök, citron, persilja. Jag drar min sista bit bröd lÀngs hela skÄlen för att fÄnga upp det sista av skyn. Ber om ett till glas bubbel och sen sitter vi bara hÀr nÄn timma till och Àr löjligt nöjda.
Det blev inga solsÀngar för oss, det hade kanske toppat upplevelsen Ànnu mer. Men pÄ vÀgen hem den eftermiddagen sÄ hittade vi en liten stenstrand dÀr inga andra var. NÄgra meter nedanför den dÀr promenaden, kristallklart vatten. Det var hÀr jag hade velat bada naken, men vet att man frÄn vÀgen dÀr alla gÄr hade sett precis rÀtt ner. Vilket iofs inte hade varit nÄgot fel. Men fortfarande ett av mina mysigaste bad nÄgonsin.
Capo Nord, Portofino
Alla Italien-tips hitter ni HĂR.
Ăr man vid Como sĂ„ Ă€r det oundvikligt att inte vilja sig förbi den lilla byn Bellagio. Vi stannade till för en drink pĂ„ Grand Hotel och Lunch pĂ„ Hotel Suisse.
GÄrdagens ovÀder har precis lagt sig. Vi packar in bilen och checkar ut frÄn hotellet. Sjön ligger alldeles stilla. Lugnet efter stormen. Min plan var att gÄ upp tidigt och paddla en sista gÄng men det fortsatte att slÄ ner blixtar. Som om himlen kramade ur det sista.
20 min norr om Lezzeno ligger Bellagio, som vi egentligen tÀnk spendera en natt i, men fick pga inga hotell som passade fröken Àndra om till bara ett dagsstopp. Vilket nu i efterhand kÀndes som ett bra utfall. Om Àn en vÀldigt mysig by, sÄ oxÄ ganska turistig.
Hotel Suisse, Bellagio
VÄr förmiddag i Bellagio löd en drink pÄ fancy pancy Grand Hotel Villa Serbelloni, lunch per rekommendation pÄ Hotel Suissie nere i hamnen samt en kort men mysig promenad genom grÀnder och och trÄnga kullerstens trappor.
Villa Serbelloni, Grand Hotel Bellagio
Drinken kostade 300 kronor. Men det var det vĂ€rt. Ăven en mulen dag. Tack och hej Bellagio, nĂ€sta stopp Lake Iseo och Hotel Rivalago. (LĂNK).
Kajak blev en ny grej nĂ€r jag Ă„ Joanna fick Ă€ventyra oss runt Comino utanför Malta. Sen dess har jag otaliga gg pratat om Kajak, frĂ„ga vem som helst. đÂ
Villa Aurora har som jag nĂ€mnde ett stall av vattenleksaker man kan lĂ„na fritt. OxĂ„ det en av anledningarna till att jag valde detta hotellet. (LĂNK) I morse gick vi upp tidigt, Ă„t frukost pĂ„ verandan och slĂ€pade ner en kajak lĂ€ngt stenstranden nedanför bryggan.
Paddla kajak pÄ Comosjön. Smaka pÄ orden. Jag hade det inte pÄ min Bucketlist men la till det lika snabbt som jag bockade av det. NYP MIG!
Jag sÄ gott som ensam pÄ sjön. Och om inte vattnet var spegelblankt sÄ var det nÀst intill spegelblankt. Jag drog givet vis upp lite sjö nÀr jag brassade pÄ med min paddel, men utöver det; stilla. Den hÀr morgonen gÄr till minnesbanken. Dovt morgondis. Alldeles tyst. Och sen med A hack i hÀl pÄ en SUP:
Det ska Ă„ska och blixtra ikvĂ€ll, sĂ„ den dĂ€r bĂ„tfĂ€rden i solnedgĂ„ngen men en flaska vin under armen kĂ€nns inte aktuell. Det blir vin innanför vĂ€sten i vilket fall, men pĂ„ land.Â
Alla Italientips hittar ni hĂ€r: LĂNK
Lake Como har lÀnge legat pÄ min lista. Drömlistan om platser att besök. Nu Àntligen i samband med ett bröllop i Lucca planerade vi in en RoadTrip.
Jag har varit i Italien flera gĂ„nger innan. Sicilien, Rom och Toscana, Chianti Greve 2 gĂ„nger. ĂndĂ„ lyckades Como svepa mattan under fötterna pĂ„ mig. Jag visste innan att jag Ă€lskade Italien. Aldrig blivit besviken. Men detta Ă€r nĂ„got annat.
Jag spenderade lite extra tid pĂ„ att hitta boende – ska jag uppleva vĂ€rlden vill jag göra det i alla dess former. Det handlar inte om lyx det handlar om att det ska kĂ€nnas autentiskt utan att tumma pĂ„ att jag vill att det ska vara rent Ă„ frĂ€scht sĂ„klart. Mina googlings-skills tog mig tillslut till detta:
VILLA AURORA – En liten italiensk dröm i Byn Lezzeno. 1h Norr om Milano och bara 15 min söder om Bellagio som kanske Ă€r betydligt mer kĂ€nt. Villa Aurora va precis allt jag ville ha nĂ€r jag mĂ„lade upp drömmen om Como. Litet pittoreskt, nĂ€ra vatten och framförallt med en balkong och utsikt över hela Como.
Jag ligger i skrivande stund i vĂ„r sĂ€ng och ser ut över vattnet. Det Ă€r just nu mulet och solen hĂ„ller pĂ„ att gĂ„ ner. Ett dovt ljud av ett Ă„skovĂ€der som Ă€r pĂ„ vĂ€g in mullrar i bakgrunden. Vi tar en sen siesta och suger in varje minut av vila efter en faktiskt helt sjuk vĂ„r och sommar. Jag behövde detta SĂ
mycket. Lika mycket som jag lÀngtat efter italiensk mat. Nu kanske jag Àr förförd av bÄde vin och vyer, men detta Àr den godaste Moulen jag Àtit. Serverades som lunch pÄ Villa Aurora nÀr vi checkade in gÄr.
Eftermiddagen spenderade vi hĂ€r pĂ„ bryggan med iskaffe, drinkar och varsin bok. Det Ă€r synd att det inte framkommer i bild hur vackert det Ă€r hĂ€r. Eller hur mĂ„nga vattenleksaker det finns att lĂ„na. Missade helt att fota! BĂ„tar, brĂ€dor, kajaker, alt man kan tĂ€nkas villa ha! Om man heter Louise och Ă€r rastlös. BerĂ€ttar mer om min morgon pĂ„ Kajak HĂR. (LĂNK).
En timma utanför Paris ligger Domaine De La Voisine – Pernod Ricards egna Universitet. Jag var dĂ€r som testpilot för ett nytt program i dagarna 2.
Med testpilot menar jag att jag var en av 14 frÄn olika delar av vÀrlden med olika positioner som skulle testa, utvÀrdera och utveckla det nya programmet `Social Engagement & Influencer Marketing` för Pernod Ricard.
Det Ă€r ett par gĂ„nger om Ă„ret som Pernod Ricard HQ samlar sina Social Media-trupper för att utveckla och effektivisera hur vi jobbar med innehĂ„ll, verktyg, data, allt inom Social och nu Ă€ven Influencer Marketing – allt jag tycker Ă€r kul. Det var med andra ord ingen tvekan pĂ„ om jag ville komma ner till Paris Ă€ven denna gĂ„ngen. (Skulle ljuga om jag sa att det dessutom kĂ€ndes extra spĂ€nnande att fĂ„ komma till omtalade La Voisine. )
FĂ€lten stod som i lĂ„gor nĂ€r vi körde förbi pĂ„ den grusiga landsvĂ€gen. Efter lite mer Ă€n en timma saktar bilen ner och vi kommer fram till en stor svart grind med guldiga knoppar. Vindrutan Ă„ker ner och nĂ„gra ord pĂ„ franska utbyts innan grindarna Ă„ker upp. Jag minns mig sjĂ€lv mima ”waow” med hela ansiktet nĂ€r vi kör upp pĂ„ allĂ©n till huvudbyggnaden. KĂ€nner mig just nu som Blair Waldorf. Bildörren öppnas automatiskt och jag hör en kvinnligt röst sĂ€ga ”Bonsoir madame” samtidigt som hon rĂ€cker fram sin hand.
Jag kommer fram precis lagom till huvudrÀtten. SjÀlvserverar mig lite av vinet som stÄr pÄ bordet och slÀnger ut nÄgra leenden till personerna runt bordet som jag trÀffat innan under liknade sammankomster. Resten hinner artigt kindpussas och hÀlsa pÄ mellan nÀsta rÀtt. Det blir ingen sen kvÀll för vi alla vet hur krÀvande det kan vara att sitta i workshop i 2 heldagar. We behöver alla vÄra pigga kreativa hjÀrnor för att kunna bidra i vÄrt syfte.
Efter första dagen i klassrummet tog jag och min school buddy Emily frĂ„n London tag i varsin cykel och sightsade oss runt pĂ„ egendomen. Enormt, perfekt och lyxigt. Tennisbana, pool, löpslinga, gym, lekrum, restauranger och inte minst huset ni ser bakom mig. Vi alla bor i nĂ„got dem kallar ”bungalows” men som definitivt mer liknar ett lylligt hotellrum belĂ€get och kamouflerat bakom en rad av granar.
Sista kvÀllen Ät vi middag klassen efter vi har minglat under den varma kvÀllssol. Aperitif och chark pÄ grusgÄrden. Jag tvingade alla att stÀlla upp pÄ klassfoto. VÀldigt nöjd med den. *Class of Pilot Program -2019*. Fantastisk med alla mÀnniskor jag fÄr trÀffa i mitt jobb ÀndÄ.
Efter vĂ„r sista utvĂ€rdering och feedback lĂ€mnar La Voisine och den franska landsbygden för en natt i Paris. HĂ€r Ă€r det inte mycket kvar att ta av i mitt huvud. Den planerade jobbkvĂ€llen pĂ„ hotellrummet fick bytas ut mot en ensammiddag och nĂ„gra timar att vila ögonen pĂ„ vackra mĂ€nniskor pĂ„ en lummig innergĂ„rd pĂ„ ett av mina bĂ€sta stĂ€llen i Paris – Hotel Costes.
2h15min London – Paris 300km/h under Engelska kanalen. Har aldrig varit sĂ„ pepp pĂ„ en tĂ„gresa innan.
Nu missade jag förvisso mitt första tÄg pga trafik i London, men jag kÀnner mig taggad. Linjen har funnits i flera Är men jag har aldrig fÄtt tillfÀllet att Äka. Komboreso har vart pÄ tal. TÀnk 2 dagar London 2 dagar Paris och kanske vidare dÀrifrÄn.
Nu hade jag turen att en möhippa matchade en jobbresa. Jag kastade mig in pÄ eurostar och bokade.
Precis satt mig pĂ„ tĂ„get. VĂ€ldigt frĂ€scht. RĂ€knar med att det inte Ă€r signalfel halvvĂ€gs…
